garpendownunder

Som den tävlingsmänniska jag är har jag alltid haft svårt att säga nej till saker och ting. Jag har nästan alltid lite för mycket att göra och så har det alltid varit. Det jobbiga är att min maxgräns hela tiden flyttats och till slut säger kroppen och knoppen ifrån. Nu till saken; jag har känt efter och funderat fram och tillbaka under de senaste dagarna och beslutat mig för att tacka nej till allt som har med Netball att göra. Det gäller både skollaget samt mina tisdagskvällar. Jag känner att jag helt enkelt inte hinner med allt och den lilla fritid som jag har, väljer jag gärna att planera själv. Efter år med speciella tider och träningsdagar att hålla koll på känns det skönt att vara fri och göra som jag själv vill.