garpendownunder

Idag slog det mig att jag faktiskt har en flatmate som är sjukt underhållande. Han pratar mer än en tjej och det händer alltid tokiga saker i hans närhet. Bara på de 7 veckor vi har bott ihop har det hänt en massa som fått mig att skratta. Det känns någonstans som att jag är tillbaka i min barndom när jag hade brorsan under samma tak. Det är nog därför jag känner mig som hemma och vet exakt hur jag ska hantera de situationer som dyker upp. Ibland kan det vara lätt att hitta fel hos folk och störa sig på småsaker, men jag ska nog vara glad att jag faktiskt har en flatmate som får mig att skratta.

Ps. Ikväll ska det tydligen sova en fransman på soffan...hmmm, kanske får öva på mina två ord jag kan på franska: nöff bonbon ;)